Uno, due, tre.

Så nu för tiden kan jag räkna till 100 på italienska. Jag kan göra 4 smoothies samtidigt och jag är fan bäst på att diska. Jag har en miljon sår på händerna och jag har bränt mig bredvid lillfingret. Det gör så himlans ont. Men inte alls så ont som att inte må bra i själen. Och det gör jag ju. Mår bra i själen. Så vad gör ett par blodiga händer?
 
Ingenting. Det gör ingenting alls.
 
Hjärtat blir aldrig fullt. Som de sjunger. Vi kan fira ännu en jul nu. Som de också sjunger. "Men jag ångrar ingenting". Det gör jag inte. Jag ångrar inte en enda sekund av allt det kaos jag varit inblandad i. Eller kanske snarare det kaos som jag har varit. Jag är den gladaste människan på planeten över allt som hände och det finns bara en anledning till det. Italian beauty. Tack. Tack för att du fixade mig. 

Time for chicken and potatoes. I am starving and I am the luckiest girl on the planet, anyhow. The luckiest girl on.this.planet. Dags för att återgå till livet igen. Och jag kan inte vänta. Hörs snart. Kram.