Treårs-dag.

Fäller lite tårar. Glada sådana.
 
http://feliciasmakeup.bloggplatsen.se/2012/05/26/7983842-gront-gras-och-underbaraste-manniskan-ungefar/
 
Detta skrev jag för exakt tre år sedan idag. Detta innebär alltså att jag idag har känt henne i exakt tre år. Förstår du, Isabella? -vi firar vår treårs dag idag. Vi har äventyrat en hel del tillsammans sedan dagen då vi träffade varandra. Och mer ska det verkligen bli. Och när jag säger MER så menar jag verkligen det. För om bara 5 månader så ser jag fram emot mitt livs äventyr, och jag är så glad att jag får dela det med dig.
 
Snart så kan vi dela på allt igen. Varesig det handlar om kläder, glass eller kramar. Äntligen så kan vi få dela på allt tillsammans, och det är bara 5 månader kvar. Jag visste inte hur detta skulle sluta för tre år sedan, men jag trodde nog inte att vi skulle flytta till andra sidan jorden tillsammans. Men här har vi oss, bättre än någonsin.
 
Här har vi dig, för tre år sen.
 

Imagine

Det liksom känns som om någonting har suttit fast inuti mig. Som om det har suttit fastkedjat och försökt att ta sig loss, utan att lyckas. Som om det liksom har dragit, slagit & kämpat med all kraft det har. Och som om ingenting har hjälpt. Men helt plötsligt, kanske kvällen då jag fick vara mig själv för första gången på väldigt länge, så släppte det. Det liksom bara försvann, som om det aldrig ens funnits där. Och så himla skönt det var, att kunna andas ut, och sedan in igen, utan att det tar emot.
 
Men visst, jag är nog lite orättvis när jag skriver "då jag fick vara mig själv", för visst är det ett aktivt val som man själv gör, och som ingen annan kan bestämma. Åtminstonde så har man ingen annan än sig själv att skylla om man nu måste skylla på någon. 
 
Men åter till det positiva. VAD SKÖNT. Så himla skönt det var att kunna andas lätt igen. Utan något tryck, någon som drog eller slog. Och min prins. Han får börjar hjälpa mig att hitta mig själv igen. Tack.